Resning innebär att en dom som vunnit laga kraft kan prövas på nytt. Huvudregeln i svensk rätt är att en lagakraftvunnen dom gäller och inte kan ändras, eftersom medborgarna ska kunna lita på att domar står fast. Resning är ett av få undantag och kräver i regel att nya omständigheter eller bevis har kommit fram efter domen.
Vill du begära resning ansöker du hos hovrätten om domen kommer från en tingsrätt, och hos Högsta domstolen om domen kommer från en hovrätt. Endast en mycket liten andel av ansökningarna beviljas.
Vad är resning och när har en dom vunnit laga kraft?
En dom vinner laga kraft när tiden för att överklaga har gått ut eller när målet är slutligt prövat. Därefter kan varken den dömde eller åklagaren överklaga till en högre instans. Det som återstår är att ansöka om resning.
Juristerna skiljer mellan ordinära och extraordinära rättsmedel. Ett överklagande är ordinärt och används innan domen fått laga kraft. Resning är ett extraordinärt rättsmedel och används först när den vanliga vägen är stängd.
Resning kan användas i brottmål, tvistemål och förvaltningsmål. Reglerna för domstolarnas mål finns i 58 kap. rättegångsbalken (RB), och grundlagen tar upp resning i 11 kap. 13 § regeringsformen.
Vad krävs för att resning ska beviljas?
Eftersom en dom som inte kan överklagas ska gälla, förutsätter resning något alldeles särskilt. De vanligaste skälen enligt rättegångsbalken är:
- Nya omständigheter eller bevis som inte var kända när målet avgjordes.
- Sannolikt annan utgång: det ska vara sannolikt att målet hade slutat annorlunda om domstolen känt till det nya.
- Giltig ursäkt: sökanden ska kunna förklara varför uppgifterna inte lades fram redan under den ordinarie rättegången. I ett brottmål där resning söks till förmån för den dömde krävs ingen sådan ursäkt.
Resning kan också beviljas om det finns synnerliga skäl med hänsyn till de nya omständigheter som åberopas. I 58 kap. 1–10 a §§ RB anges ytterligare några undantagsfall och vilka tidsfrister som gäller.
Det räcker alltså inte att den dömde är missnöjd med hur domstolen värderade bevisningen. Den som till exempel menar att ett vittne har ljugit under rättegången, se vår genomgång av mened och falsk utsaga i domstol, behöver kunna peka på något konkret och nytt som domstolen inte redan har prövat.
Hur ansöker man om resning?
Den som hade rätt att överklaga domen har också rätt att begära resning. I brottmål är det därför i första hand en möjlighet för den som har dömts. Det är en tydlig skillnad mot brottmålsprocessen i övrigt, där åklagaren ska bevisa att den misstänkte är skyldig. Vid resning är det sökanden som ska visa att det finns skäl att pröva saken igen.
| Domen kommer från | Resningsansökan lämnas till | Motpart i brottmål |
|---|---|---|
| Tingsrätt | Den hovrätt som tingsrätten hör till | Åklagare vid den åklagarkammare som hör till tingsrätten |
| Hovrätt | Högsta domstolen | Riksåklagaren yttrar sig över ansökan |
En resningsansökan ska innehålla:
- Vilket avgörande ansökan gäller (domstol och målnummer).
- Det förhållande ansökan grundas på och skälen till att du vill ha resning.
- De bevis du vill åberopa och vad som ska styrkas med varje bevis.
- Din eller ditt ombuds underskrift.
Högsta domstolen har en blankett för ansökan om resning. Ansökan ska vara undertecknad och lämnas in i original.
Kan förundersökningen återupptas?
Ja. Under handläggningen av ett resningsärende kan åklagaren besluta att förundersökningen ska återupptas så att de nya omständigheterna eller bevisen kan kontrolleras. Den som överväger att begära resning och anser att utredningen behöver kompletteras först kan begära att åklagaren beslutar om det. Får en åklagare själv kännedom om omständigheter som kan ligga till grund för resning bör åklagaren agera, och gäller det en hovrättsdom ska riksåklagaren underrättas.
Hur handläggs resningsärenden i Högsta domstolen?
Är det uppenbart att det saknas skäl att bevilja resning kan Högsta domstolen avslå ansökan direkt. I andra fall ska riksåklagaren yttra sig. Riksåklagaren kan också själv besluta att återuppta förundersökningen och ansöka om resning, men det kräver nya bevis eller omständigheter som inte har prövats av domstol i den tidigare rättegången.
Avslås ansökan fortsätter den lagakraftvunna domen att gälla. Det hindrar inte att en ny ansökan lämnas in senare, till exempel om ytterligare omständigheter kommer fram.
Vad händer om resning beviljas?
Ett beslut om resning innebär att det normalt blir en ny rättegång i den domstol som senast dömde. Domen upphävs inte i sig, utan domstolen måste pröva om den ska ändras.
Hur processen fortsätter beror på instansen. Ska målet handläggas vid en tingsrätt kan åklagaren välja att lägga ned åtalet om brottet inte längre går att bevisa. Läs mer om vad som krävs för att väcka åtal från början. I tingsrätten dömer en juristdomare tillsammans med nämndemän. Ska målet handläggas vid en hovrätt har åklagaren ingen möjlighet att lägga ned åtalet.
Resning till nackdel för den tilltalade
Resning kan även begäras mot en frikänd eller till nackdel för den som dömts, men det sker sällan i Sverige och har bara hänt ett fåtal gånger de senaste decennierna. Reglerna i 58 kap. 3 § RB är strängare:
- Brottet ska kunna ge fängelse i mer än ett år.
- Sökanden ska åberopa en omständighet eller ett bevis som inte har lagts fram tidigare, och den tilltalade skulle sannolikt ha dömts om det hade funnits med.
- Sökanden ska göra sannolikt att uppgiften inte kunde åberopas tidigare, eller ha en annan giltig ursäkt.
- Ansökan ska göras inom ett år från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som ansökningen grundas på (58 kap. 4 §).
Hur många resningsärenden finns det?
Resningsärenden är ofta omfattande och uppmärksammas i medierna, men de är få. Enligt Åklagarmyndigheten kom 24 nya resningsärenden in under 2025, något färre än under 2023 och 2024. Högsta domstolen beviljar resning i endast ett fåtal av de ansökningar som kommer in.
Bedömningarna kan dessutom skilja sig åt mellan domstolar. Dagens Juridik rapporterade i september 2026 att flera åklagare hade ansökt om resning efter ett beslut från Högsta domstolen om åtalsunderlåtelse: en ansökan beviljades och tre avslogs i hovrätterna.
Fler frågor om resning
Resning i tvistemål och förvaltningsmål
Resning gäller inte bara brottmål. I tvistemål gäller andra bestämmelser i 58 kap. RB. För förvaltningsmål finns bestämmelsen i 37 b § förvaltningsprocesslagen: resning får beviljas om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Resning kan också begäras i mål om betalningsföreläggande, men då ska sökanden visa laga förfall för att inte ha bestridit ansökan.
Resning i andra länder
Sverige tillåter resning mot en friande dom under de strikta villkoren ovan. I flera andra länder, som Frankrike, Italien och England, går det över huvud taget inte att begära resning när den tilltalade har frikänts.
Vanliga missförstånd om resning
- Resning är ingen ny överklagandemöjlighet. Domstolen prövar inte om den förra bedömningen var rimlig, bara om något nytt har kommit fram.
- Ett avslag är inte slutgiltigt för alltid. Nya omständigheter kan ge en ny ansökan.
- Beviljad resning är inte en frikännande dom. Det betyder en ny prövning, där utgången kan bli densamma som förut.