Debatt Sverige
Politik Opinion & analys

Övergrepp i rättssak: brottet, straffet och när det blir grovt

Övergrepp i rättssak är att med våld eller hot angripa någon som anmält brott eller vittnat. Här är lagtexten, straffskalan och när brottet räknas som grovt.

Mats Berggren
Tomt vittnesbås med mikrofon i en rättssal med träbänkar och sidoljus från fönstren
(TOMT VITTNESBÅS MED MIKROFON I EN RÄTTSSAL MED TRÄBÄNKAR OCH SIDOLJUS FRÅN FÖNSTREN)

Övergrepp i rättssak är brottet att med våld eller hot om våld angripa någon för att personen har anmält ett brott, fört talan, vittnat eller lämnat uppgifter i ett förhör, eller för att hindra personen från att göra det. Brottet regleras i 17 kap. 10 § brottsbalken och ger fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Grovt övergrepp i rättssak ger fängelse i lägst två och högst åtta år.

Brottet skyddar inte bara den enskilde. Det är också ett angrepp på rättsordningen, eftersom polisen och domstolen är beroende av att vittnen och brottsoffer vågar berätta vad de vet.

Vad räknas som övergrepp i rättssak enligt lagen?

Paragrafen innehåller två led. Det första gäller den som med våld eller hot om våld angriper någon för att han eller hon “gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet”, eller för att hindra någon från en sådan åtgärd.

Det andra ledet gäller den som med någon annan gärning, som medför lidande, skada eller olägenhet, eller med hot om en sådan gärning angriper någon som vittnat eller lämnat uppgifter i förhör. Här krävs alltså inte våld. Trakasserier, hot om skadegörelse eller hot om andra allvarliga olägenheter kan räcka.

Gärningen kan ske både före och efter att personen medverkat i rättsprocessen:

  • Hindra: att skrämma någon från att göra en anmälan, vittna eller hålla fast vid sitt vittnesmål.
  • Påverka: att försöka få någon att ändra eller ta tillbaka det som redan sagts.
  • Hämnas: att angripa någon för att hen redan har anmält eller vittnat.

Skyddet omfattar alla uppgifter i en utsaga, inte bara det som visar sig viktigt för utredningen, och det gäller även vid förfaranden hos Internationella brottmålsdomstolen. Enligt Wikipedia kan övergrepp i rättssak dessutom vara ett tryckfrihetsbrott.

Vilket straff gäller för övergrepp i rättssak?

GradStraffskala
Mindre allvarligt brottFängelse i högst ett år
Övergrepp i rättssak (normalgraden)Fängelse i lägst sex månader och högst fyra år
Grovt övergrepp i rättssakFängelse i lägst två och högst åtta år

Den nuvarande lydelsen kommer från lag (2022:792). Tidigare fanns ett ringa brott med böter eller fängelse i högst sex månader, och den äldre skalan står fortfarande kvar på flera juridiska sajter. Den mildare skalan för mindre allvarliga fall ska enligt Advokatfirman XXV användas restriktivt.

Att skalan börjar på fängelse betyder inte att alla döms till fängelse. Särskilt unga och förstagångsdömda kan få en annan påföljd, till exempel villkorlig dom eller skyddstillsyn.

När blir övergrepp i rättssak grovt?

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska domstolen enligt 17 kap. 10 § särskilt beakta om:

  1. det har uppkommit eller funnits risk för betydande men för det allmänna eller någon enskild,
  2. gärningen har innefattat våld av allvarligt slag,
  3. hotet påtagligt har förstärkts med vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital, eller annars varit av allvarligt slag,
  4. gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Upprepade angrepp blir inte automatiskt ett grovt brott. I NJA 2019 s. 747 hade en man som dömts för våldtäkt under tre månader angripit brottsoffret för att få henne att ta tillbaka sina uppgifter. Tingsrätten och hovrätten dömde för ett grovt brott. Högsta domstolen ansåg i stället att det var flera fall av övergrepp i rättssak av normalgraden, men att upprepningen mot samma målsägande höjde straffvärdet. Straffet bestämdes till fängelse i två år.

Hot, misshandel eller övergrepp i rättssak?

Ofta består gärningen av en misshandel eller ett olaga hot. Då döms normalt bara för övergrepp i rättssak, eftersom det brottet har det högre straffvärdet. Vid de allvarligaste misshandelsfallen kan domstolen döma för båda brotten. Den som ljuger i domstol för att skydda någon gör sig däremot skyldig till ett annat brott, mened.

För straffansvar krävs uppsåt att hindra någon eller att hämnas. Rena förolämpningar räcker normalt inte, och ett erbjudande om pengar för att någon ska ändra sin berättelse är inte i sig brottet om omständigheterna inte gör att det uppfattas som ett angrepp eller hot. Lawline beskriver ett fall där en man erbjöd sitt ex pengar för att ta tillbaka en polisanmälan och samtidigt sa “anmäler du mig så anmäler jag dig”. Där är det kombinationen av erbjudandet och uttalandet som gör att åtal kan bli aktuellt.

Försök, förberedelse och stämpling till övergrepp i rättssak är också straffbart.

Hur ofta döms man för övergrepp i rättssak?

Lagenta har gått igenom 3 601 avgöranden från svenska tingsrätter 2021 till 2026 (per november 2026). Av 4 396 åtalspunkter ledde 59,5 procent till fällande dom, och 1 782 personer frikändes.

Påföljd vid fällande domAndel
Fängelse49,5 %
Skyddstillsyn11,8 %
Ungdomsvård8,9 %
Villkorlig dom7,8 %
Ungdomstjänst7,7 %

Den höga andelen ungdomspåföljder speglar att brottet ofta förekommer bland unga. I en interpellation till justitieminister Beatrice Ask 2012 pekade riksdagsledamoten Hillevi Larsson (S) på tre typer av fall där brottet är vanligast: organiserad brottslighet, ungdomsbrottslighet och våld i nära relationer. Enligt interpellationen gjordes 5 835 polisanmälningar om övergrepp i rättssak 2011. Kopplingen till gängkriminaliteten i Sverige är en återkommande del av debatten om vittnesskydd.

Utsatt för övergrepp i rättssak: vad gör du?

Gör en anmälan till polisen så snart som möjligt, även om hotet kom i ett sms eller via någon annan. Spara meddelanden, skärmdumpar och samtalslistor, och skriv ner när och var det hände och vilka som såg det. Berätta också för åklagaren i det ursprungliga målet, eftersom hotet kan påverka hur rättegången planeras.

Brottsofferjouren kan ge råd och stöd, och som målsägande i brottmålet kan du ha rätt till ett målsägandebiträde som hjälper dig med skadeståndet.

Relaterade frågor om övergrepp i rättssak

Får man kränkningsersättning?

Ofta, men inte alltid. Brottsoffermyndigheten konstaterar att brottets höga straffvärde inte höjer kränkningsersättningen i motsvarande mån. Några exempel ur myndighetens referatsamling:

  • 5 000 kronor till en kvinna som fått meddelanden om att hon skulle dödas för att hon vittnat.
  • 10 000 kronor till en man som hotades med att bli skjuten om han kontaktade polisen, när gärningspersonen visade en pistol innanför jackan.
  • 15 000 kronor till en man som fick en kniv mot halsen och hotades till livet om han ringde polisen.
  • Ingen ersättning till en kvinna vars jacka en man vägrade lämna tillbaka om hon inte tog tillbaka en anmälan, eftersom kränkningen inte bedömdes som tillräckligt allvarlig.

Gäller skyddet även anhöriga?

Lagtexten skyddar den som själv anmäler, för talan eller lämnar uppgifter. Hot som riktas mot en närstående för att påverka vittnet kan ändå omfattas, eftersom angreppet då i praktiken riktar sig mot vittnet.

Varför finns brottet?

Lagens syfte är att förhindra otillbörlig påverkan på vittnen och andra som medverkar i en rättegång. Utan vittnesmål blir polisen hänvisad till teknisk bevisning, och om hot och våld får avgöra vem som vågar tala riskerar rättssäkerheten att ersättas av den starkes rätt.

Källor