Debatt Sverige
Politik Opinion & analys

Skadegörelse: brottet, straffet och när det blir grovt

Skadegörelse är att förstöra eller skada någon annans egendom. Här är lagtexten i 12 kap. brottsbalken, straffet för ringa och grov skadegörelse och skadestånd.

Sara Holmberg
Krossad fönsterruta på en skolbyggnad med glasskärvor på marken och klotter på tegelväggen i skymningen
(KROSSAD FÖNSTERRUTA PÅ EN SKOLBYGGNAD MED GLASSKÄRVOR PÅ MARKEN OCH KLOTTER PÅ TEGELVÄGGEN I SKYMNINGEN)

Skadegörelse är brottet att förstöra eller skada någon annans egendom, till exempel genom krossade rutor, klotter eller en sönderslagen bil. Brottet regleras i 12 kap. brottsbalken och finns i tre grader: ringa skadegörelse ger böter eller fängelse i högst sex månader, skadegörelse av normalgraden fängelse i högst två år och grov skadegörelse fängelse i lägst ett och högst sex år.

Den som döms ska dessutom i regel betala skadestånd till ägaren. Straffet och ersättningen prövas var för sig, så även en lindrig dom kan bli dyr.

Vad är skadegörelse enligt lagen?

Lagtexten i 12 kap. 1 § brottsbalken lyder:

“Den som förstör eller skadar egendom till men för någon annans rätt till den döms för skadegörelse till fängelse i högst två år.”

Tre saker ska alltså vara uppfyllda. Egendomen ska förstöras eller skadas, den ska tillhöra någon annan (eller någon annan ska ha en rätt till den) och gärningen ska vara uppsåtlig. Kravet på uppsåt följer av 1 kap. 2 § brottsbalken. Den som av ren olyckshändelse välter en dyr vas begår alltså inget brott, men kan ändå bli skyldig att betala för skadan.

Både fast och lös egendom omfattas, alltså såväl en byggnad som en cykel. Åklagarmyndigheten sammanfattar brottet som att någon medvetet förstör eller skadar egendom till skada för någon annan.

Vilket straff gäller för skadegörelse?

GradLagrumStraffskala
Ringa skadegörelse12 kap. 2 § brottsbalkenBöter eller fängelse i högst sex månader
Skadegörelse (normalgraden)12 kap. 1 § brottsbalkenFängelse i högst två år
Grov skadegörelse12 kap. 3 § brottsbalkenFängelse i lägst ett och högst sex år

Straffskalan för grov skadegörelse skärptes genom lag (2026:1318), som trädde i kraft den 1 augusti 2026. Tidigare var minimistraffet fängelse i sex månader, och den äldre skalan står fortfarande på många juridiska sajter.

Att normalgraden bara anger fängelse i skalan betyder inte att alla döms till fängelse. Domstolen kan välja en annan påföljd, till exempel villkorlig dom med dagsböter eller skyddstillsyn. I Straffkollens material med 27 dömda personer fick 74 procent ett annat straff än fängelse, och villkorlig dom var den vanligaste påföljden med 48 procent.

När är skadegörelse ringa?

Brottet är ringa om det med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brottet är att anse som ringa. Skadans värde är den viktigaste faktorn, men inte den enda.

Ringa skadegörelse hette tidigare åverkan. I rättsfallet NJA 1988 s. 351 resonerade Högsta domstolen om att gränsen mellan skadegörelse och det ringare brottet borde gå på samma nivå som mellan stöld och snatteri, det som i dag heter ringa stöld. Den krossade glasrutan i målet var bara värd 560 kronor, men eftersom mannen krossade den för att ta sig in i en fastighet, och porten därefter kunde öppnas av obehöriga, bedömdes brottet ändå som skadegörelse av normalgraden.

Ringa skadegörelse som bara kränker en enskilds rätt får enligt 12 kap. 6 § åtalas av åklagare bara om åtal av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt.

När blir det grov skadegörelse?

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska domstolen enligt 12 kap. 3 § särskilt beakta om:

  • gärningen har medfört betydande fara för någons liv eller hälsa,
  • skadan drabbat en sak av stor kulturell eller ekonomisk betydelse,
  • skadan annars är synnerligen kännbar, eller
  • gärningen varit av särskilt hänsynslös art.

Att en skada orsakats genom brand gör den inte automatiskt grov. I ett mål vid Luleå tingsrätt 2019 (B 1338-19) var sex unga män åtalade för grov skadegörelse genom bränder i Boden. Tingsrätten ansåg att brottet ska bedömas som skadegörelse och inte grov skadegörelse när värdet av den ekonomiska skadan är förhållandevis lågt, även om skadan åstadkommits genom brand. Den som dömdes hårdast fick fängelse i 1 år och 6 månader, de andra skyddstillsyn eller villkorlig dom och dagsböter, och de fällda fick också betala skadestånd.

Är branden allmänfarlig, så att den innebär fara för någons liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom, rubriceras den i stället som mordbrand i 13 kap. 1 §, med fängelse i lägst två och högst åtta år.

Krossade rutor, klotter och bilar: vanliga brott

Skadegörelse är ett vardagsbrott. Cirka 168 000 skadegörelsebrott anmäldes i Sverige 2011, omkring 12 procent av all anmäld brottslighet, och mörkertalet anses vara stort. Polisen delar in brotten i sex kategorier. Fördelningen 2011 enligt Brottsförebyggande rådet:

KategoriAndel
Övrigt klotter24 %
Skadegörelse på motorfordon23 %
Annan skadegörelse23 %
Klotter mot kollektivtrafiken14 %
Skadegörelse mot stat, kommun och landsting12 %
Skadegörelse genom brand4 %

Totalt var ungefär 40 procent olika klotterbrott. Anlagda bilbränder räknas som skadegörelse genom brand, inte som skadegörelse på motorfordon. Typiska exempel är krossade rutor på skolor och bilar, sönderslagna gatulyktor, förstörda dörrar och sabotage på cyklar.

Misstänkt för skadegörelse: vad händer och hur kan en försvarare hjälpa?

Processen följer samma steg som för andra brott. Polisen utreder och samlar bevisning i en förundersökning, åklagaren avgör om bevisningen räcker för åtal, och tingsrätten prövar skuldfrågan och bestämmer påföljd.

Som misstänkt har du rätt att få veta vad du är misstänkt för, rätt att ta del av förundersökningen och föreslå egen bevisning och, vid allvarligare brott, rätt till en offentlig försvarare. En försvarare kan bland annat granska om uppsåt verkligen kan styrkas och om skadans värde, som ofta avgör graden, är rätt beräknat. Gränsen mellan ringa, normalgrad och grov skadegörelse påverkar straffet mest.

Utsatt för skadegörelse: polisanmälan och skadestånd

Lämna en polisanmälan på 114 14, på polisens webbplats eller på en polisstation. Fotografera skadan, spara kvitton och offerter på reparationen och notera eventuella vittnen. Har du en hemförsäkring eller bilförsäkring kan den ofta ersätta skadan medan rättsprocessen pågår, men försäkringsbolaget brukar kräva en polisanmälan.

Rätten till skadestånd följer av skadeståndslagen. Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar sakskada ska ersätta den (2 kap. 1 §), och ersättningen omfattar sakens värde eller reparationskostnaden (5 kap. 7 §). För skadestånd räcker alltså vårdslöshet, även om det krävs uppsåt för att dömas för brottet. Skadeståndet kan prövas i samma rättegång som brottet.

Vanliga frågor om skadegörelse

Vad är skillnaden mellan skadegörelse och sabotage?

Sabotage i 13 kap. 4 § gäller den som förstör eller skadar egendom med avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning, förvaltning eller allmän ordning och säkerhet, eller som allvarligt stör till exempel allmän samfärdsel, telefon eller vattenförsörjning. Straffet är fängelse i högst fyra år. Vanlig skadegörelse på samma typ av egendom kan också bli grov skadegörelse om skadan är av stor ekonomisk betydelse.

Är försök till skadegörelse straffbart?

Ja. Enligt 12 kap. 5 § döms det för försök till skadegörelse och för försök eller förberedelse till grov skadegörelse. Den som inte avslöjar eller förhindrar grov skadegörelse kan också dömas.

Vad är åverkan i dag?

Begreppet finns kvar i 12 kap. 2 a §, men gäller numera bara den som i skog eller mark olovligen tar till exempel växande träd, gräs, sten, grus eller torv, när brottet är ringa. Straffet är böter. Den som olovligen färdas över en tomt eller plantering kan i stället dömas för tagande av olovlig väg enligt 12 kap. 4 §.

Varför begår människor skadegörelse?

Den brittiske kriminologen Stanley Cohen delade in skadegörelse i typer efter motiv, bland annat hämnd, “lekfull” skadegörelse som glaskross och graffiti, skadegörelse på arbetsplatsen och skadegörelse av frustration. Indelningen används fortfarande när forskare och kommuner försöker förstå vad som ligger bakom.

Källor