En nämndeman är en lekman, alltså en person utan juristutbildning, som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i svenska domstolar. Nämndemän förekommer i tingsrätt, hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt och är en del av Sveriges domstolar i stort, och deltar i första hand i brottmål och familjerättsliga tvistemål i de allmänna domstolarna, samt i vissa förvaltningsmål. Uppdraget är ett förtroendeuppdrag som nomineras av de politiska partierna men som i sig ska vara opolitiskt.
Vad gör en nämndeman i domstolen?
I tingsrätten sitter oftast tre nämndemän tillsammans med en rådman eller annan juristdomare när brottmål eller familjerättsliga tvister avgörs, till exempel vårdnadstvister eller frågor om äktenskapsskillnad. I hovrätten är antalet nämndemän normalt två eller tre. Innan ett mål når fram till huvudförhandlingen har åklagaren redan tagit ställning till om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal, och det är först då som nämndemannens roll i rättssalen blir aktuell. Förvaltningsrätt och kammarrätt räknas som förvaltningsdomstol, och där dömer nämndemän i stället i mål som rör till exempel socialförsäkring, skatt eller tvångsvård, ofta tillsammans med en juristdomare men i vissa enklare mål utan nämndemän alls. Nämndemannens röst väger lika tungt som juristdomarens när målet avgörs genom omröstning, vilket gör att nämndemännen tillsammans faktiskt kan rösta ner den lagfarna domaren i det slutliga beslutet.
Vilka krav måste du uppfylla för att bli nämndeman?
Grundkraven är att du är svensk medborgare och folkbokförd i den kommun eller det län som domstolen är knuten till. Du ska dessutom vara lämplig för uppdraget, vilket bland annat innebär att du inte får vara försatt i konkurs, ha förvaltare enligt föräldrabalken eller vara dömd för brott av ett slag som gör dig olämplig att döma andra. I praktiken sätter de flesta partier en nedre åldersgräns på 18 år, och lagen sätter en övre gräns vid 70 år för nya nomineringar. Anställda vid domstol, åklagarmyndigheten, Polismyndigheten eller Kriminalvården får normalt inte vara nämndemän, eftersom det skulle skapa jäv i förhållande till rättsväsendet.
Hur nominerar partierna nämndemän?
Den som vill bli nämndeman måste kontakta ett politiskt parti i sin kommun eller sitt län och anmäla sitt intresse, eftersom det är partierna som tar fram nomineringslistorna inför valet. Här ligger en av de mer diskuterade delarna av systemet: nomineringen är partipolitisk, men själva dömandet ska bygga på sunt förnuft, lagen och personlig insyn i domstolens arbete, inte på partiets ideologi. Partierna brukar sträva efter att deras nämndemän ska spegla befolkningen i ålder, kön och bakgrund, och att så många olika yrken som möjligt ska vara representerade, snarare än att fungera som politiska ombud i rättssalen.
Hur går nämndemannavalet till?
Nämndemän till tingsrätt och hovrätt väljs av kommunfullmäktige, medan nämndemän till förvaltningsrätt och kammarrätt väljs av regionfullmäktige. Valet hålls året efter de allmänna valen, vilket innebär att nästa nämndemannaval äger rum 2027 för en mandatperiod som inleds den 1 januari 2028. Mandatperioden är fyra år, en nämndeman får tjänstgöra flera perioder i rad, och en nämndeman som vill sitta kvar måste nomineras och väljas om precis som vid det första tillfället. Innan den nyvalda nämndemannen sätter sig i rätten avlägger hen domareden, samma ed som gäller för landets ordinarie domare.
Vad får en nämndeman i arvode?
Nämndemän får inte lön, utan ett grundarvode per sammanträdesdag samt ersättning för resor och i vissa fall förlorad arbetsinkomst. Nivåerna regleras i en särskild förordning om ersättning till nämndemän och andra uppdragstagare inom domstolsväsendet, och är desamma oavsett vilken domstol uppdraget gäller. Ersättningen ligger på en helt annan nivå än andra politiska uppdrag, till exempel riksdagsledamöternas arvoden, eftersom nämndemannauppdraget är tänkt som ett tillfälligt samhällsuppdrag vid sidan av ett ordinarie arbete, inte en heltidssysselsättning.
Varför ifrågasätts politiskt tillsatta nämndemän?
Kritiken mot systemet handlar i grunden om att den som dömer i en domstol nomineras av ett parti, trots att uppdraget ska vara fritt från partipolitisk styrning. I en riksdagsmotion har det föreslagits att politiskt tillsatta nämndemän helt ska avskaffas, med argumentet att det skulle stärka allmänhetens förtroende för rättsväsendet om lekmannadomare i stället valdes ut på andra grunder, till exempel genom lottning bland folkbokförda medborgare. Förespråkarna för dagens ordning menar tvärtom att partiernas lokala nätverk är det som i praktiken gör det möjligt att rekrytera tillräckligt många nämndemän, och att uppdraget redan i dag är opolitiskt i sin utövning även om nomineringen sker via ett parti. Frågan hänger ihop med den bredare debatten om reformer av det svenska rättssystemet, där just förtroendet för domstolarna återkommande lyfts fram som en kärnfråga.