Olaga hot är brottet att hota någon annan med en brottslig gärning på ett sätt som kan väcka allvarlig rädsla för den egna eller någon annans säkerhet. Brottet står i 4 kap. 5 § brottsbalken, och straffet är böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt blir straffet fängelse i lägst ett och högst fyra år.
Hotet kan gälla våld mot en person, skadegörelse på egendom eller ett angrepp på någons frihet eller frid. Det kan också riktas mot en närstående, ett djur eller ett föremål som har stor betydelse för den hotade.
Vad säger lagen om olaga hot?
Lagtexten i 4 kap. 5 § brottsbalken lyder: “Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst två år.” Paragrafen har sin nuvarande lydelse genom lag (2023:257).
Brottet hör till kapitlet om brott mot frihet och frid, samma kapitel som ofredande och hemfridsbrott. Det skyddade intresset är personens trygghet, alltså rätten att slippa leva med rädsla för att någon ska skada en.
Vad krävs för att ett hot ska vara straffbart?
Tre saker behöver vara uppfyllda:
- Ett hot om en brottslig gärning. Gärningspersonen hotar med något som i sig är ett brott, till exempel misshandel, mord, skadegörelse eller mordbrand. Hotet ska normalt avse ett brott som inte är helt lindrigt.
- Hotet är ägnat att framkalla allvarlig rädsla. Det räcker att hotet typiskt sett skulle skrämma någon i samma situation. Den hotade behöver inte faktiskt ha blivit rädd, och hotet behöver inte ha gått att genomföra i praktiken.
- Uppsåt. Den som hotar ska ha velat att hotet skulle nå den hotade. Att säga “jag ska skada honom” till en vän räcker inte, om det inte var tänkt att personen skulle få veta det.
Bedömningen görs utifrån hur situationen framstod för den hotade. Vad hotet gällde, hur det framfördes och relationen mellan parterna väger in. Ett hot kan vara uttalat, skrivet, förtäckt eller uttryckt genom en handling, som att lyfta ett vapen mot någon.
Vad är straffet för olaga hot?
| Brott | Straffskala | Lagrum |
|---|---|---|
| Olaga hot | Böter eller fängelse i högst två år | 4 kap. 5 § första stycket BrB |
| Grovt olaga hot | Fängelse i lägst ett och högst fyra år | 4 kap. 5 § andra stycket BrB |
Var i skalan straffet hamnar beror på omständigheterna. Olaga hot förekommer ofta tillsammans med annan brottslighet, som misshandel eller våld i nära relation. Enligt rättsfallet NJA 1990 s. 776 kan den som först misshandlat någon och sedan fällt hotfulla yttranden dömas för olaga hot vid sidan av misshandeln.
När blir olaga hot grovt?
Vid bedömningen av om brottet är grovt ska domstolen särskilt beakta om hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp, om det anspelat på ett våldskapital eller annars varit av allvarligt slag. Det andra försvårande skälet är om gärningen varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.
Högsta domstolen har prövat gränsen i NJA 2024 s. 335. En berusad och delvis maskerad man gick mot en polis med en vinkelslip i ansiktshöjd och sa att han skulle skära av honom halsen. Domstolen ansåg att vinkelslipen var ett vapen i lagens mening, men eftersom mannen aldrig kom riktigt nära och polisen lätt kunde dra sig undan var hotet inte tillräckligt akut. Brottet bedömdes därför inte som grovt.
Ett särskilt allvarligt hot som kombineras med en stöld från en person kan i stället bli grovt rån, vilket framgår av NJA 1981 s. 273.
Utsatt för hot: så tar du hjälp av polisen
Pågår hotet eller behövs polisen på plats snabbt ringer du 112. Annars gör du en polisanmälan på 114 14 eller på en polisstation.
- Spara bevis. Sms, mejl, skärmdumpar och röstmeddelanden kan användas som bevisning.
- Notera vittnen. Lämna kontaktuppgifter till personer som såg eller hörde vad som hände.
- Berätta om motivet. Tror du att hotet beror på din hudfärg, religion eller sexuella läggning kan det vara ett hatbrott. Kommer det från en närstående kan det vara ett brott i nära relation.
Den som utsatts kan få ett målsägandebiträde och kan begära kontaktförbud mot gärningspersonen. Ideella brottsofferjourer finns på de flesta orter.
Misstänkt för olaga hot: det här gäller från första förhöret
Den som är misstänkt för olaga hot har rätt att få veta vad misstanken gäller, rätt till en offentlig försvarare och rätt att inte yttra sig innan försvararen är på plats. Den misstänkte får också ta del av förundersökningen och föreslå egen bevisning. Räcker bevisningen väcker åklagaren åtal, och målet prövas sedan i tingsrätten.
Den misstänkte kan själv välja advokat. Staten står normalt för kostnaden, men vid en fällande dom kan den dömde bli återbetalningsskyldig.
Närliggande brott och vanliga frågor
Olaga tvång
Alla hot är inte olaga hot. Den som hotar att avslöja en hemlighet eller ange någon för ett brott hotar inte med en brottslig gärning. Används ett sådant hot för att tvinga någon att göra något kan det i stället vara olaga tvång.
Grov fridskränkning och olaga förföljelse
Upprepade hot mot en närstående eller tidigare närstående kan ingå i grov fridskränkning, där flera brott som misshandel, olaga hot och hemfridsbrott bedöms samlat. Är hoten i stället ett led i en upprepad kränkning av samma person, oavsett relation, kan det bli olaga förföljelse.
Hur vanligt är olaga hot?
I Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning uppgav 7,5 procent av befolkningen att de utsattes för hot under 2024, ungefär samma nivå som 2023 (7,4 procent). Män utsattes något oftare än kvinnor, 7,8 procent mot 7,3 procent. Antalet anmälda olaga hot har generellt minskat sedan 2006, medan hot på internet har ökat över tid.
Vanliga missförstånd
Ett vanligt misstag är att tro att hotet måste vara direkt och uttalat. Även underförstådda hot och hot som framförs via sociala medier omfattas. Ett annat missförstånd är att den hotade måste ha blivit rädd. Bedömningen görs alltid i det enskilda fallet.