Hets mot folkgrupp är brottet att sprida hot, uppmana till våld eller uttrycka missaktning mot en folkgrupp eller en annan grupp av personer på grund av till exempel ras, hudfärg, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Brottet står i 16 kap. 8 § brottsbalken och straffet är fängelse i högst två år, böter om brottet är ringa och upp till fyra års fängelse om det är grovt.
Brottet är ett av få där straffrätten direkt begränsar vad man får säga. Därför måste domstolarna alltid väga skyddet för utsatta grupper mot yttrandefriheten, och just den gränsdragningen gör att hets mot folkgrupp återkommer i den politiska debatten.
Vad säger brottsbalken om hets mot folkgrupp?
Lagtexten i 16 kap. 8 § första stycket brottsbalken lyder i dag:
“Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids uppmanar till våld mot, hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp, en annan sådan grupp av personer eller en enskild i någon av dessa grupper med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år.”
Det är i första hand gruppen som skyddas, inte den enskilda personen, även om enskilda i gruppen sedan 2024 har ett uttryckligt skydd.
Vad krävs för att det ska vara hets mot folkgrupp?
För en fällande dom ska fyra saker vara uppfyllda:
- Meddelandet ska spridas. Det räcker att det har kunnat uppfattas av fler än ett fåtal personer, enligt Åklagarmyndigheten. Ett inlägg i en sluten grupp på sociala medier kan alltså räcka, medan uttalanden i den helt privata sfären inte omfattas.
- Innehållet ska vara hot, uppmaning till våld eller missaktning. Missaktning är mer än ett nedsättande ord. Uttalandet ska tydligt gå över gränsen för en saklig diskussion om gruppen.
- Det ska rikta sig mot en skyddad grupp. Skyddet gäller grupper med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet. Även en bredare grupp som invandrare i allmänhet räknas som en sådan grupp.
- Gärningen ska vara uppsåtlig. Den som sprider meddelandet ska ha förstått vad det innebar.
Vilket straff ger hets mot folkgrupp?
| Rubricering | Straffskala |
|---|---|
| Ringa hets mot folkgrupp | Böter |
| Hets mot folkgrupp (normalgraden) | Fängelse i högst två år |
| Grov hets mot folkgrupp | Fängelse i lägst sex månader och högst fyra år |
När domstolen bedömer om brottet är grovt ska den särskilt beakta om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet. I en av Åklagarmyndighetens exempeldomar konstaterade domstolen att spridningen på nätet förstärkte allvaret.
Var går gränsen mot yttrandefriheten?
Eftersom bestämmelsen begränsar yttrandefriheten ska åklagare och domstolar ta hänsyn till de fri- och rättigheter som regeringsformen ger och till de krav som följer av Europakonventionen. En saklig och vederhäftig diskussion är aldrig hets mot folkgrupp, inte heller när den är hård och kritisk.
Några gränsfall återkommer:
- Religionskritik och koranbränningar. Att kritisera en religion är inte straffbart, och många koranbränningar har inte bedömts som brott. Domstolar har ändå dömt för hets mot folkgrupp när det funnits andra inslag utöver själva bränningen, till exempel uttalanden riktade mot muslimer som grupp.
- Satir. Att något kallas satir har ibland gjort att det inte bedömts som brott, men det finns inget allmänt undantag för satir.
- Politisk debatt om invandring. Att säga att invandringen är en belastning räcker i regel inte för att uttrycka missaktning. Det avgörande är vad uttalandet faktiskt säger om människorna i gruppen.
Gränsdragningen är politiskt omstridd. Sverigedemokraterna anser till exempel att tillämpningen i vissa fall blivit för långtgående och riskerar att begränsa legitim samhällskritik. Regeringen motiverade i stället 2024 års skärpning med att samhället har ett ansvar för att kunskapen om Förintelsen och andra folkmord förs vidare. Den diskussionen hänger ihop med hur AI och digitala plattformar flyttar gränserna för den offentliga debatten.
Vad ändrades i lagen 1 juli 2024?
Riksdagen sa ja till propositionen En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp den 22 maj 2024 (betänkande 2023/24:KU22). Ändringarna i brottsbalken började gälla den 1 juli 2024 och innebär att:
- förnekande av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras. Det gäller att förneka, ursäkta eller uppenbart förringa folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser eller aggressionsbrott som fastställts av en svensk eller erkänd internationell domstol, om gärningen är ägnad att hota eller uttrycka missaktning för en skyddad grupp,
- det står tydligt i lagtexten att uppmaning till våld omfattas,
- enskilda personer i de skyddade grupperna får skydd och därmed målsägandestatus och rätt till skadestånd.
Motsvarande ändringar i tryckfrihetsförordningen röstades igenom som vilande, eftersom en grundlag kräver två likalydande beslut med ett val emellan. De ska börja gälla den 1 januari 2027.
Vilka domar finns om hets mot folkgrupp?
Åklagarmyndigheten lyfter fram några färska fällande domar:
- 2021 projicerades texten “Förintelsen är en bluff” på flera byggnader i Malmö, bland annat en synagoga. Bilder och video publicerades sedan på en webbplats med utgivningsbevis, och tingsrätten och hovrätten dömde den ansvarige utgivaren för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp.
- En man dömdes 2024 för flera inlägg med rasistiska och hotfulla kommentarer mot bland andra muslimer, romer, judar och personer med afrikanskt ursprung.
- En man dömdes 2025 för ett nedsättande inlägg på Facebook-kontot för en teatergrupp med dragshower. Kommentaren uttryckte missaktning för personer med könsöverskridande uttryck och kunde läsas av ett stort antal personer.
Bland de prejudicerande fallen i Högsta domstolen finns flygbladen på en skola i Söderhamn (NJA 2006 s. 467), där tre personer fick villkorlig dom och dagsböter och en fjärde skyddstillsyn och dagsböter. Fallet har beskrivits som det enda om hets mot homosexuella som lett till fällande dom i Högsta domstolen. Andra kända avgöranden är predikan i Borgholm (NJA 2005 s. 805) och kommentaren i Facebookgruppen (NJA 2020 s. 1083).
Hets mot folkgrupp och andra hatbrott
Är hets mot folkgrupp ett hatbrott?
Ja. Hatbrott är ett samlingsnamn för brott där motivet är att kränka någon på grund av till exempel ras, hudfärg, trosbekännelse eller sexuell läggning. Det kan vara klotter, misshandel eller vilken annan brottslighet som helst, och då kan hatmotivet ge ett strängare straff enligt 29 kap. 2 § 7 p. brottsbalken. Hets mot folkgrupp och olaga diskriminering (16 kap. 9 §) räknas alltid som hatbrott, eftersom hatmotivet är inbyggt i själva brottet. Av 5 518 polisanmälda hatbrott 2012 gällde 601, eller 11 procent, hets mot folkgrupp.
Vad är skillnaden mot förolämpning och olaga hot?
Hets mot folkgrupp skyddar en grupp, medan förolämpning och olaga hot gäller angrepp på en enskild person. Samma gärning kan vara båda. Kallar någon en person för ett etniskt skällsord som sprids, och syftet är att nedvärdera personen på grund av dennes ursprung, ska åklagaren enligt Åklagarmyndigheten väcka åtal för både förolämpning och hets mot folkgrupp.
Vem väcker åtal?
Normalt är det allmän åklagare som beslutar om åtal. Begås brottet i en tryckt skrift, i radio eller tv eller på en webbplats med utgivningsbevis blir det ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Då är Justitiekanslern ensam åklagare.
Omfattas svenskar av skyddet?
Ja. Norrköpings tingsrätt slog i en dom den 21 april 2015 fast att svenskar omfattas av skyddet mot hets mot folkgrupp, men att uttalanden mot en majoritetsgrupp behöver tålas i större utsträckning än uttalanden mot minoriteter. Tidigare justitiekanslerer hade gjort en annan bedömning.
Hur anmäler man hets mot folkgrupp?
Anmäl till polisen på 114 14 eller på en polisstation, och ring 112 om det handlar om ett akut hot. Spara skärmdumpar, länkar och meddelanden som bevis. Diskrimineringsombudsmannen tar inte emot sådana anmälningar, eftersom brottet inte omfattas av diskrimineringslagen.
Varför infördes lagen?
Bestämmelsen infördes 1948 och började gälla den 1 januari 1949, som en följd av förföljelserna under andra världskriget. Den förste som fälldes var Einar Åberg för spridning av antisemitiska flygblad, och lagen kallades därför också Lex Åberg. Sedan dess har skyddet vidgats i flera steg, bland annat till sexuell läggning genom en lagändring 2002 (SFS 2002:800) och till förnekande av Förintelsen 2024. Liknande lagar finns i Danmark, Norge, Tyskland och Storbritannien, medan USA genom det första tillägget i konstitutionen har ett starkare skydd för yttrandefriheten.