Debatt Sverige
Politik Opinion & analys

Dråp: brottet, straffet och skillnaden mot mord

Dråp är ett uppsåtligt dödande som bedöms som mindre grovt än mord. Här är lagtexten i brottsbalken, straffet på sex till tio år och var gränsen mot mord går.

Mats Berggren
Tom rättssal med domarbord i trä och en stängd lagbok i dämpat dagsljus
(TOM RÄTTSSAL MED DOMARBORD I TRÄ OCH EN STÄNGD LAGBOK I DÄMPAT DAGSLJUS)

Dråp är, precis som mord, ett uppsåtligt dödande av en annan människa, men brottet betraktas som mindre grovt. I svensk rätt regleras dråp i 3 kap. 2 § brottsbalken, och straffet är fängelse i lägst sex och högst tio år. Det som skiljer dråp från mord är att det finns förmildrande omständigheter kring gärningen, till exempel att offret först hotat eller misshandlat gärningsmannen.

Åklagarmyndigheten beskriver dråp som ett avsiktligt dödande som med hänsyn till omständigheterna anses mindre grovt än mord. Utgångspunkten är alltså alltid ett mord, och först när domstolen hittar tillräckligt starka skäl rubriceras gärningen som dråp.

Vad säger brottsbalken om dråp?

Brottet står i 3 kap. brottsbalken, som handlar om brott mot liv och hälsa. Paragrafen om mord (3 kap. 1 §) säger att den som berövar annan livet döms för mord. Paragrafen om dråp bygger direkt på den. Lagtexten i 3 kap. 2 § brottsbalken lyder:

“Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest att anse som mindre grovt, dömes för dråp till fängelse, lägst sex och högst tio år.”

Formuleringen är ålderdomlig men innebörden är enkel. Den som dömes för dråp har gjort samma sak som en mördare, alltså berövat någon livet med uppsåt. Skillnaden ligger i det som föranlett gärningen eller i omständigheterna i övrigt.

Uppsåt är ett krav. Gärningsmannen ska antingen ha haft avsikt att döda eller åtminstone ha varit likgiltig inför att handlingen kunde leda till offrets död. Saknas uppsåt blir det i stället fråga om vållande till annans död.

Vad är skillnaden mellan mord och dråp?

Skillnaden mellan mord och dråp handlar om hur allvarlig gärningen är, inte om vad som hände. I båda fallen har någon dödat en annan människa med uppsåt. Vid mord saknas förmildrande omständigheter, eller också väger de inte tillräckligt tungt.

MordDråpVållande till annans död
Lagrum3 kap. 1 § brottsbalken3 kap. 2 § brottsbalken3 kap. brottsbalken
Uppsåt att dödaJaJaNej, oaktsamhet
StraffskalaFängelse lägst tio och högst arton år, eller livstidFängelse lägst sex och högst tio årFängelse i högst två år, grovt brott sex månader till sex år
Utgångspunkt för straffvärdet16 års fängelse8 års fängelseBedöms från fall till fall

Mord kräver inte att dödandet varit planerat. Många tror att mord betyder ett överlagt dåd och dråp ett impulsivt, men så är det inte. Ett plötsligt knivhugg med uppsåt att döda är normalt mord, om inget talar för att gärningen är mindre grov.

Vilka omständigheter gör att ett dödande blir dråp?

Högsta domstolen har slagit fast att det krävs att omständigheterna vid en samlad bedömning framstår som klart förmildrande för att gärningen ska rubriceras som dråp (NJA 2013 s. 376, det så kallade bajonettmordet). I ett senare avgörande, NJA 2016 s. 809 om mordet i Solursparken, räknade domstolen upp exempel på relevanta omständigheter:

“att gärningsmannen har handlat i stark affekt till följd av en provokation från offrets sida eller att det har varit fråga om ett snabbt händelseförlopp … Gärningsmannens psykiska särdrag eller att han eller hon har varit starkt pressad kan också vara att beakta. Även det förhållandet att gärningen har begåtts i en nödvärnsliknande situation kan vara att väga in.”

Typiska förmildrande omständigheter är därför:

  • Stark affekt efter provokation, till exempel hot, våld eller grova kränkningar från offret.
  • Ett snabbt händelseförlopp, där dödandet skett i stundens hetta och inte varit planerat.
  • En nödvärnsliknande situation, där gärningsmannen gått längre än nödvärnsrätten tillåter.
  • Att gärningsmannen under lång tid utsatts för svår misshandel av den som dödades, eller ett så kallat barmhärtighetsdödande, som när en anhörig dödar en svårt sjuk person. Frågan om dödshjälp i Sverige hänger nära ihop med den gränsdragningen.

Försvårande omständigheter talar åt andra hållet. Det gäller om dödandet varit noggrant planerat, inneburit onödigt lidande för offret, riktats mot en närstående eller om gärningsmannen visat stor hänsynslöshet. Sedan den 1 januari 2020 ska domstolen särskilt beakta sådana omständigheter som skäl för livstids fängelse vid mord.

Vad blir straffet för dråp?

Straffet för dråp är fängelse i lägst sex och högst tio år. Enligt Advokatfirman XXV är utgångspunkten för straffvärdet åtta års fängelse när varken försvårande eller förmildrande omständigheter finns. Domstolen använder sedan hela straffskalan och kan gå upp mot tio år eller ned mot sex år beroende på hur gärningen gick till.

Den som är misstänkt för dråp kan bli häktad i väntan på rättegången, se reglerna för häktning och hur länge man kan bli häktad. Den som är anhörig till offret har rätt till ett målsägandebiträde under rättegången.

Även försök till dråp och förberedelse till dråp är straffbart. Många fall som börjar som misstänkt mordförsök slutar i domstol som försök till dråp eller som grov misshandel, beroende på vad åklagaren kan bevisa om uppsåtet.

Liknande brott: vållande till annans död och barnadråp

Det finns två närliggande brott i 3 kap. brottsbalken som ofta blandas ihop med dråp.

Vållande till annans död gäller den som av oaktsamhet orsakar en annans död. Här saknas uppsåt, och typiska fall är trafikolyckor eller arbetsplatsolyckor. Straffet för vållande till annans död är fängelse i högst två år, i ringa fall böter. Grovt vållande till annans död ger fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Barnadråp gäller en kvinna som dödar sitt barn i samband med förlossningen, när hon befinner sig i ett upprört sinnestillstånd eller i svårt trångmål. Straffet är fängelse i högst sex år.

Fler frågor och svar om dråp

Utöver själva lagtexten finns några frågor om dråp som återkommer, särskilt om hur brottet vuxit fram och hur andra länder ser på det.

Dråp i äldre svensk rätt

Före brottsbalken, som infördes 1965, gällde under lång tid 1734 års lag. I dess missgärningsbalk fanns en lång rad paragrafer om olika sorters dråp, och ordet användes då i stort sett som vi i dag använder mord. Ett uppsåtligt dråp straffades med döden, medan mildare former kunde ge böter i form av så kallad mansbot.

Dråp i Finland och USA

I Finland är dråp (tappo) huvudformen av uppsåtligt dödande, och straffet är fängelse i minst åtta år. För mord (murha) krävs ytterligare rekvisit, och det finns dessutom dråp under förmildrande omständigheter (surma). I USA motsvaras dråp ungefär av voluntary manslaughter, medan involuntary manslaughter ligger närmare det svenska vållande till annans död.

Går det att gradera ett dödande?

Uppdelningen i mord och dråp väcker etiska frågor. I en uppsats vid Lunds universitet granskar Linnea Lövebrant hur lagstiftaren graderar dödande efter hur förkastligt det är. För den som inte känner till resonemangen kan det verka provocerande att ett dödande räknas som mindre allvarligt än ett annat. Ett vanligt argument för uppdelningen är att samma följd, en människas död, kan ha mycket olika bakgrund, och att straffet ska spegla gärningsmannens skuld och inte bara utgången.