Skadestånd är ekonomisk ersättning som den som orsakat en skada betalar till den som drabbats. Syftet är att försätta den skadelidande i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig hade skett. Den vanligaste situationen är skadestånd efter ett brott, men skadestånd kan också dömas ut utan att något brott har begåtts, till exempel efter ett avtalsbrott eller ett fel av en myndighet.
Har du blivit utsatt för ett brott ska du kräva skadestånd senast under rättegången. Om gärningspersonen döms bestämmer domstolen beloppet, och Kronofogden kan sedan hjälpa dig att få ut pengarna.
Vad är skadestånd och vilken lag gäller?
Grundreglerna finns i skadeståndslagen (1972:207). Lagen är indelad i sex kapitel: inledande bestämmelser, skadeståndsansvar för eget vållande, ansvar för annans vållande och för det allmänna, arbetstagares skadeståndsansvar, hur skadeståndet bestäms och gemensamma bestämmelser.
Lagen skiljer mellan tre sorters skada:
| Typ av skada | Vad det är | Huvudregel |
|---|---|---|
| Personskada | Fysisk eller psykisk skada på en människa | Ersätts vid uppsåt eller vårdslöshet (2 kap. 1 §) |
| Sakskada | Skada på egendom, till exempel förstörda kläder | Ersätts vid uppsåt eller vårdslöshet (2 kap. 1 §) |
| Ren förmögenhetsskada | Ekonomisk förlust utan person- eller sakskada | Ersätts om den vållats genom brott (2 kap. 2 §) |
Juristerna skiljer också mellan utomobligatoriskt skadestånd, när parterna inte har något avtal, och inomobligatoriskt skadestånd inom ett avtalsförhållande. Säger man bara “skadestånd” menar man oftast det utomobligatoriska.
Skadestånd ska inte förväxlas med böter. Böter är ett straff som betalas till staten och förutsätter en fällande dom. Skadeståndet är civilrättsligt och går till den som drabbats. En och samma gärning kan ge både och: den som döms för misshandel kan få ett straff och samtidigt bli skyldig att betala skadestånd för personskadan. Läs mer om straffskalan vid grov misshandel.
Vilka skador och utgifter kan man få skadestånd för?
Enligt 5 kap. 1 § skadeståndslagen omfattar skadestånd vid personskada ersättning för sjukvårdskostnader och andra kostnader, inkomstförlust samt fysiskt och psykiskt lidande, det som kallas sveda och värk. Bestående men och särskilda olägenheter ersätts också.
Polisen ger några konkreta exempel på vad ett brottsoffer kan få ersättning för:
- förstörda kläder
- en utslagen tand
- kostnader för sjukvård
- pengar som gärningspersonen har stulit
- sveda och värk eller kränkning
Kränkningsersättning
Den vanligaste posten efter ett brott är ersättning för den kränkning som brottet inneburit. Enligt 2 kap. 3 § ska den som allvarligt kränker någon genom ett brott mot person, frihet, frid eller ära ersätta skadan. Kränkningen måste vara allvarlig. Enligt Brottsoffermyndighetens referatsamling motsvarar en allvarlig kränkning ett belopp om lägst 8 000 kronor (före den 1 juli 2022 var gränsen 5 000 kronor). Brott mot egendom, som stöld och bedrägeri, ger normalt inte rätt till kränkningsersättning.
Vid bedömningen av beloppet ska domstolen enligt 5 kap. 6 § särskilt beakta om gärningen till exempel haft förnedrande inslag, framkallat allvarlig rädsla för liv eller hälsa eller utförts av flera personer tillsammans.
Hur kräver man skadestånd på grund av brott?
- Polisanmäl brottet och ta upp skadeståndet redan då. Meddela polisen vad du vill ha skadestånd för och hur mycket.
- Spara kvitton på kostnader du haft till följd av brottet, och en kopia av dina krav.
- Få hjälp med skadeståndsanspråket. Har du ett målsägandebiträde är det den personen som hjälper dig att begära skadestånd och räkna fram rimliga belopp. Annars är åklagaren i de flesta fall skyldig att föra din talan om skadestånd vid rättegången.
- Rättegången. Om domstolen fäller gärningspersonen prövar den också skadeståndsanspråket och bestämmer beloppet i domen.
Var gärningspersonen under 18 år vid brottet ska du dessutom begära skadestånd av gärningspersonens vårdnadshavare. Ett skadeståndsanspråk kan alltså riktas mot flera personer samtidigt. Det förutsätter att någon har åtalats för brottet, annars blir det ingen rättegång där kravet kan prövas.
Hur får man ut skadeståndet?
En dom om skadestånd betyder inte att pengarna kommer automatiskt. Gärningspersonen kan ofta inte betala, eller gör det inte frivilligt.
När domen vunnit laga kraft skickar domstolen en kopia till Kronofogden. Kronofogden tar kontakt och frågar om du vill ha hjälp att få ut skadeståndet från gärningspersonen. Du ansöker via blankett eller Kronofogdens e-tjänst, och hjälpen är gratis. Kronofogden undersöker gärningspersonens ekonomi och betalar ut pengarna om det går att driva in dem, inklusive ränta. Saknar gärningspersonen betalningsförmåga redovisar Kronofogden det.
I vissa fall bestämmer domstolen att Polismyndigheten ska betala ut hela eller delar av skadeståndet med pengar som förverkats från gärningspersonen. Polisen betalar dock inte ut ränta, den måste drivas in via Kronofogden.
Om flera har dömts för samma brott
Döms flera gärningspersoner för samma brott är var och en oftast ansvarig för hela skadeståndsbeloppet. Det kallas solidariskt skadeståndsansvar. Du kan alltså kräva hela beloppet av en av dem. Brottsoffermyndigheten avråder från att godta en överenskommelse där en av dem bara betalar sin egen del, eftersom du då kan få mindre och förlora rätten till brottsskadeersättning.
Brottsskadeersättning: möjligheten när gärningspersonen inte betalar
Får du ingen ersättning via Kronofogden kan du ansöka om brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Ansökan ska komma in senast tre år från att domen inte längre kan överklagas. Först ska andra vägar vara prövade, till exempel hem- eller olycksfallsförsäkring.
Brottsskadeersättning går också att få när gärningspersonen är okänd eller under 15 år, så länge brottet är polisanmält och det är utrett att skadan uppkommit genom ett brott. Skadestånd och brottsskadeersättning bestäms enligt olika regler, så beloppen kan skilja sig åt åt båda hållen.
Skadestånd från staten och myndigheter
Staten eller en kommun ska enligt 3 kap. 2 § ersätta skada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Justitiekanslern prövar i första hand anspråk som bygger på att en statlig myndighet fattat ett felaktigt beslut. Andra anspråk, som felaktiga upplysningar och råd, prövas av den myndighet som ansvarar för området. CSN prövar till exempel skadeståndsanspråk om brister i sin egen handläggning.
Ansökan görs skriftligt. Den som begär skadestånd ska bevisa felet, beskriva skadan, ange beloppet och skicka med underlag som kvitton och intyg. Justitiekanslerns utgångspunkt är att ett ärende inte ska ta mer än ett år.
Vanliga misstag när man begär skadestånd
- Att vänta för länge. Kravet måste framställas senast under rättegången. Efter domen är det för sent i brottmålet.
- Att inte spara underlag. Utan kvitton blir det svårt att få ersättning för kostnader.
- Att tacka nej till Kronofogdens hjälp. Som huvudregel krävs det att du försökt få ut pengarna den vägen innan Brottsoffermyndigheten betalar.
- Att glömma vårdnadshavarna när gärningspersonen är ung.