Häktning är ett frihetsberövande som domstolen beslutar om på begäran av åklagaren. Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst ett år kan häktas om det finns risk att hen avviker, undanröjer bevis eller fortsätter att begå brott. Den häktade hålls inlåst i ett häkte i väntan på rättegång.
Reglerna finns i 24 kap. rättegångsbalken. Häktning räknas som ett straffprocessuellt tvångsmedel och är det mest ingripande frihetsberövandet innan någon har dömts för brottet.
Vad innebär häktning?
Att bli häktad betyder att man berövas sin frihet under utredningen, trots att man ännu inte är dömd. Den häktade förvaras av Kriminalvården, antingen på ett häkte eller på en häktesavdelning på en anstalt. Domstolen prövar regelbundet om häktningen ska fortsätta.
Den som begärs häktad har alltid rätt till en offentlig försvarare, ungefär som den som utsatts för brottet kan få ett målsägandebiträde. Till skillnad från många andra länder finns ingen borgen i Sverige, alltså ingen möjlighet att släppas mot att man deponerar pengar.
I vilka situationer kan man bli häktad?
För att domstolen ska få häkta någon krävs normalt att:
- den misstänkte är på sannolika skäl misstänkt, den högre graden av misstanke,
- brottet kan ge fängelse i minst ett år,
- det finns en konkret risk för något av de tre häktningsskälen nedan,
- skälen för häktning väger upp det intrång som häktningen innebär.
| Häktningsskäl | Vad det betyder |
|---|---|
| Flyktfara | Risk att den misstänkte avviker eller undandrar sig lagföring eller straff |
| Kollusionsfara | Risk att den misstänkte undanröjer bevis eller påverkar vittnen |
| Recidivfara | Risk att den misstänkte fortsätter att begå brott |
Den som bara är skäligen misstänkt får häktas om det är av synnerlig vikt i avvaktan på ytterligare utredning. Häktning får däremot inte ske om det är uppenbart att straffet stannar vid böter.
Kan brottet ge fängelse i minst två år ska häktning ske om det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas. Det kallas ibland obligatorisk häktning och gäller till exempel våldtäkt, grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott. För den som är under 18 år krävs synnerliga skäl för häktning, se även vår genomgång av straffmyndighetsåldern.
Gripen, anhållen eller häktad: vad är skillnaden?
Frihetsberövandet sker ofta i tre steg:
- Gripen: polisen griper den misstänkte, i brådskande fall utan beslut från åklagaren.
- Anhållen: åklagaren beslutar om anhållande, ett tillfälligt frihetsberövande i upp till tre dagar medan utredningen fortsätter. Polisen ansvarar för den anhållne.
- Häktad: domstolen beslutar om häktning efter en häktningsförhandling. Därefter ansvarar Kriminalvården.
Senast klockan 12 tredje dagen efter anhållningsbeslutet måste åklagaren antingen släppa den anhållne eller begära hen häktad.
Hur går en häktningsförhandling till?
Häktningsförhandlingen ska hållas utan dröjsmål och aldrig senare än fyra dygn efter att den misstänkte greps. Förhandlingen leds av en domare som ensam fattar beslutet. Åklagaren redogör för grunderna för sin begäran och den misstänkte får med hjälp av sin försvarare yttra sig.
När förhandlingen avslutas beslutar domaren direkt om den misstänkte ska häktas eller försättas på fri fot. Förhandlingar är i princip öppna för allmänheten, men åklagaren begär ofta stängda dörrar eftersom utredningen pågår. Den som håller sig undan kan också häktas i sin utevaro.
Hur länge kan man vara häktad?
Häktningsbeslutet gäller i första hand fram till att åtal väcks. Åklagaren ska som huvudregel väcka åtal inom 14 dagar. Behövs mer tid hålls omhäktningsförhandlingar med högst två veckors mellanrum (24 kap. 18 § rättegångsbalken).
Sverige fick länge internationell kritik, bland annat från FN:s tortyrkommitté och Europarådet, för långa och obegränsade häktningstider. Sedan den 1 juli 2021 gäller tidsgränser före åtal:
| Den misstänkte | Längsta tid häktad före åtal |
|---|---|
| Vuxen | 9 månader |
| Under 18 år | 3 månader |
Tidsgränserna får överskridas bara om domstolen finner synnerliga skäl. Efter att åtal väckts ska rättegången hållas snarast, och domstolen avgör om den misstänkte ska sitta kvar häktad fram till dom.
Vad är restriktioner?
Domstolen kan ge åklagaren tillstånd att besluta om restriktioner, alltså att begränsa den häktades kontakter med omvärlden för att skydda utredningen. Det kan gälla:
- besök och telefonsamtal, som kräver åklagarens godkännande,
- brev, som granskas av åklagaren,
- tillgång till tv, radio och tidningar,
- umgänge med andra häktade.
Även med restriktioner får den häktade skicka brev till sin offentliga försvarare utan granskning och träffa häktesprästen.
Frågor och svar för anhöriga till den som är häktad
Får jag veta att min anhörige är häktad? Inte automatiskt när det gäller en vuxen. Sekretess skyddar utredningen, och Kriminalvården får inte lämna ut uppgifter om vem som finns i häktet. När ett barn under 18 år häktas underrättas däremot vårdnadshavare och socialtjänst.
Kan jag ringa eller hälsa på? Det är den häktade som måste ta kontakt först. För samtal och besök krävs tillstånd från både åklagaren och Kriminalvården, och med restriktioner kan det dröja länge innan besök blir möjligt.