En riksdagsledamot har sedan den 1 januari 2026 ett grundarvode på 81 400 kronor i månaden. Det kallas inte lön utan arvode, eftersom ledamöterna inte är anställda av riksdagen utan har ett förtroendeuppdrag från sina väljare. Beloppet beslutas av Riksdagens arvodesnämnd och höjs normalt en gång per år.
Lön eller arvode – vad är skillnaden för en riksdagsledamot?
Ordvalet är mer än en formalitet. En anställd har ett anställningsavtal med en arbetsgivare, medan en riksdagsledamot har ett uppdrag från väljarna genom ett val. Det uppdraget kan när som helst upphöra genom att mandatperioden tar slut eller att ledamoten lämnar sin plats, och det finns ingen arbetsgivare i vanlig mening att förhandla lön med. Därför används ordet arvode i lagtext och i riksdagens egna dokument, även om beloppet i praktiken fungerar precis som en månadslön: det betalas ut varje månad och beskattas som vanlig inkomst.
Hur mycket tjänar en riksdagsledamot i arvode 2026?
Grundarvodet ligger på 81 400 kronor i månaden från årsskiftet 2025/2026, en höjning med 2 900 kronor jämfört med tidigare. Höjningen beslutades av Riksdagens arvodesnämnd med hänvisning till de avtal som finns på arbetsmarknaden och de löneökningar som skedde under 2025. Alla 349 ledamöter i riksdagen har samma grundarvode oavsett parti, men den som har extra uppdrag inom riksdagen kan få ett tillägg utöver grundbeloppet, se nedan.
Vilka myndigheter beslutar om riksdagsledamöternas arvoden?
Beslutet fattas av Riksdagens arvodesnämnd, en egen förvaltningsmyndighet som lyder under riksdagen men som ledamöterna själva inte sitter i. Nämndens ledamöter utses i stället av Riksdagens förvaltningsstyrelse, en konstruktion som ska göra att politikerna inte beslutar om sina egna arvoden. Nämnden har bland annat bestått av Jonas Malmberg, Barbro Holmberg och Peter Egardt, moderat och tidigare statssekreterare. Statsrådens arvoden hanteras av en helt annan myndighet, Statsrådsarvodesnämnden, som beskrivs längre ner i artikeln.
Vilken ersättning och vilka tillägg kan en ledamot få?
Många riksdagsledamöter har fler uppdrag än att bara sitta i kammaren, och det påverkar ersättningen. Den som är ordförande i ett utskott eller i EU-nämnden får ett tillägg på 20 procent av grundarvodet, och den som är vice ordförande får 15 procent. Talmannens arvode ligger helt utanför den vanliga skalan och beslutas separat, eftersom uppdraget innebär ett annat ansvar än ett vanligt ledamotsuppdrag. Ledamöter kan också få ersättning för resor, dubbel bosättning och andra kostnader kopplade till uppdraget, utöver själva arvodet.
Hur har arvodet utvecklats sedan 1994?
Ökningen har varit tydlig över tid för riksdagens ledamöter. Månadsarvode är egentligen samma sak som grundarvodet, och det har stigit stegvis: från 61 000 kronor 2014, via 68 400 kronor 2020, till dagens 81 400 kronor, en höjd lön i flera steg om mellan 1 500 och 3 000 kronor per år. Räknat längre tillbaka, från 26 500 kronor 1994, handlar det om en ökning på omkring 145–160 procent beroende på hur man räknar kostnadsersättningar som växlats om till arvode under resans gång. Det är snabbare än den allmänna löneutvecklingen i Sverige, som enligt Medlingsinstitutet låg på ungefär 126 procent mellan 1994 och 2019. Sedan 1994 är det inte längre riksdagen själv som röstar om sina arvoden, utan en fristående nämnd, just för att undvika att ledamöterna beslutar i egen sak.
Vad tjänar statsministern och övriga statsråd?
Statsråden har ett helt eget system som hanteras av Statsrådsarvodesnämnden i stället för Riksdagens arvodesnämnd. Från den 1 juli 2026 ligger statsministerns arvode på 211 000 kronor i månaden, medan övriga statsråd har 166 500 kronor. Ett statsråd som samtidigt är riksdagsledamot får bara ett av arvodena under tiden som statsråd, inte båda samtidigt. Skillnaden mot en vanlig ledamots 81 400 kronor är alltså betydande, vilket delvis speglar det utökade ansvaret i en ministerpost och skiljer sig från hur exempelvis politiska vildar i riksdagen ersätts, eftersom de saknar regeringsuppdrag men behåller sitt ordinarie ledamotsarvode.
Vad kostar riksdagens samtliga arvoden per år?
Med 349 riksdagsledamöter blir totalkostnaden betydande även om varje enskilt arvode är litet i relation till statsbudgeten. Vid en tidigare nivå på 78 500 kronor i månaden landade den samlade kostnaden för samtliga ledamöters arvoden på omkring 328 miljoner kronor per år. Forskare har lyft fram att den summan är liten jämfört med värdet av de beslut som riksdagen fattar, och att en högre ersättningsnivå skulle kunna bidra till att locka fler kvalificerade kandidater till uppdraget. Andra menar att arvodesnivån redan är väl tilltagen i förhållande till en genomsnittlig svensk månadslön.
Vanliga missförstånd om riksdagsledamöters lön
Ett vanligt missförstånd är att ledamöterna själva röstar om sina egna arvoden, men beslutet ligger hos den fristående arvodesnämnden just för att undvika den typen av intressekonflikt. Ett annat missförstånd är att alla 349 ledamöter tjänar exakt lika mycket: grundarvodet är detsamma, men den som har ett extrauppdrag som utskottsordförande eller sitter i misstroendeförklaringens formella process som talman kan ha ett väsentligt högre totalt arvode. Många blandar också ihop riksdagsledamöternas arvode med statsrådens, trots att det är två separata nämnder och nivåer som beslutas var för sig, ungefär på samma sätt som statsministerns lön skiljer sig från ett vanligt statsråds.