En fotboja är en elektronisk enhet som sitter runt fotleden och används för att övervaka en dömd person. Den vanligaste användningen är att den som dömts till högst ett år och sex månaders fängelse kan avtjäna straffet i hemmet eller på ett kontrollerat boende i stället för på anstalt. Att avtjäna ett straff med fotboja kallas elektronisk övervakning, ofta förkortat EÖV. Det är Kriminalvården som beslutar, och frivården, den del av Kriminalvården som arbetar med straff utanför fängelset, ansvarar för övervakningen.
Vad är en fotboja och hur fungerar den?
Fotbojan består av ett vristband som låses fast och inte kan tas av, en sändare som skickar signaler till övervakningssystemet, ett batteri och sensorer som larmar om någon försöker ta bort eller skada den. Kriminalvården beskriver den som tålig: den fungerar i vardagliga situationer, till exempel när du duschar eller badar.
Fotbojan kommunicerar med en mottagare, och informationen skickas vidare till frivården via mobilnätet. Lämnar den dömde ett tillåtet område, går in i ett förbjudet område eller försöker manipulera utrustningen larmas frivården direkt. Fotbojan används för att visa att personen är hemma när hen ska vara det, befinner sig på platser där hen får vara och följer sitt schema. Övervakningen pågår dygnet runt.
Vem kan avtjäna fängelsestraff med fotboja?
Den som dömts till högst ett år och sex månaders fängelse kan i många fall avtjäna straffet med fotboja i hemmet. Du ansöker hos Kriminalvården, som fattar beslutet. Det finns fem krav:
- en godkänd bostad
- samtycke från alla myndiga personer i hushållet
- en sysselsättning, till exempel arbete, studier eller en aktivitet som frivården kan ordna
- möjlighet att följa ett tydligt schema
- att du är nykter och drogfri
Under verkställigheten har den dömde utegångsförbud, men får lämna bostaden under bestämda tider, till exempel för att gå till arbetet eller studera. Frivården gör oanmälda kontrollbesök hemma hos den som avtjänar straffet i hemmet. Om straffet är längre än sex månader ska dessutom en fördjupad lämplighetsprövning göras, där risken för återfall i brott och brottsofferperspektivet ska vägas in.
Vad händer om den dömde missköter sig?
Följer den dömde inte tiderna i schemat rapporteras det, och övervakningen riskerar att avbrytas. Är personen påverkad av alkohol eller droger avbryts den direkt. Avbryts övervakningen måste den dömde avtjäna resten av straffet i fängelse. Fotboja är alltså inte ett slappare straff, utan ett annat sätt att verkställa samma fängelsestraff, med villkor som kan tas ifrån den som inte klarar dem.
Kontrollerat boende: fotboja utanför hemmet
Den som dömts till högst ett år och sex månaders fängelse kan i stället avtjäna straffet med fotboja på ett kontrollerat boende. Det är Kriminalvården som beslutar om kontrollerat boende, och det kan bero på att hemmet inte är lämpligt eller att brottet riktats mot en familjemedlem. På det kontrollerade boendet har du ett eget rum och delar gemensamma utrymmen med andra som bor där. Utegångsförbud gäller när du inte är på arbete, studier eller behandling, har fri tid eller annan godkänd sysselsättning.
Enligt regeringens proposition ska kontrollerade boenden drivas av Kriminalvården och vara bemannade av dess personal. Den nya verkställighetsformen kontrollerat boende föreslogs få användas först från och med den 1 juni 2026.
Reformen 2026: fler dömda ska kunna få fotboja
Den 2 september 2025 meddelade regeringen att en proposition (2024/25:202) lämnats till riksdagen. Förslaget innebar att gränsen för fotboja höjs från sex månaders fängelse till ett år och sex månader, med verkställighet i hemmet eller på kontrollerat boende. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2026 och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
Regeringens resonemang har två ben. Justitieminister Gunnar Strömmer sa att “med vår omläggning av kriminalpolitiken kommer fler att sitta i fängelse och under längre tid”, och att personer som inte bedöms farliga och har låg återfallsrisk samtidigt kan få bättre förutsättningar att återgå till ett liv utan kriminalitet med fotboja. Därmed frigörs anstaltsplatser för dem som utgör en fara för samhället. Henrik Vinge, ordförande i justitieutskottet (SD), underströk att de som begått allvarliga vålds- eller sexualbrott fortsatt ska avtjäna sina straff på anstalt. Även Ingemar Kihlström, kriminalvårdspolitisk talesperson för KD, och Martin Melin, rättspolitisk talesperson för L, stödde förslagen.
Fotbojereformen är en del av den bredare kriminalpolitiska omläggningen, där skärpta straff och brottsoffrets ställning är andra delar. Frågan är inte ny. Redan 2008 föreslog Camilla Lindberg (fp) i motion 2008/09:Ju389 att fotboja skulle användas mer inom kriminalvården, bland annat i kombination med GPS för att skydda våldsutsatta kvinnor vid överträdelser av besöksförbud. Både utskottet och kammaren avslog motionen.
Vad säger forskningen om fotboja och återfall?
Forskarna Julien Grenet, Hans Grönqvist och Susan Niknami har i en rapport från 2025 utvärderat den svenska reformen som utvidgade fotboja den 1 januari 1997, då personer som dömts till högst tre månaders fängelse kunde ansöka om elektronisk övervakning. Antalet som avtjänade straffet med fotboja ökade från några hundra till nästan 5 000, medan antalet frihetsberövanden minskade från cirka 14 000 till 9 000 per år.
Forskarna jämförde de berättigade med personer som dömts till fyra till tolv månaders fängelse och därför inte fick fotboja. Reformen ledde till 2,2 procents minskad risk att återfalla i brott, 13,1 procents ökning av andelen sysselsatta och 22,1 procents högre årsinkomster. Sannolikheten att de dömdas barn slutförde grundskolan ökade dessutom med 3,5 procent. Samhällsnyttan uppskattas vara minst sju gånger större än de direkta besparingarna av att inte behöva fängelseplatser och personal. Rapporten pekar på att fotboja gör det lättare att behålla eller hitta arbete. Studien gäller dock tremånadsgränsen från 1997, så resultaten kan inte utan vidare överföras på straff upp till ett år och sex månader. Rapporten noterar själv att ett “mildare” straff i hemmet teoretiskt kan öka risken för återfall, men också hindra den dömde från att lära sig brottsligt beteende i fängelset.
Fler sätt att använda fotboja
Fotboja används inte bara i stället för fängelse. Kriminalvården använder den som kontrollverktyg i flera påföljder och situationer.
Skyddstillsyn och ungdomsövervakning
Vid skyddstillsyn kan fotboja användas för att kontrollera krav på att vara hemma vissa tider eller förbud mot att vistas på vissa platser. Vid ungdomsövervakning ska fotboja användas för att kontrollera helghemarrest, där den unge inte får lämna bostaden på helgkvällar och helgnätter, och vistelseförbud.
Villkorlig frigivning och utslussning
Villkorlig frigivning betyder att den dömde släpps ut på prov efter en viss tid av fängelsestraffet, och fotboja kan användas för att kontrollera särskilda regler under den tiden. Fotboja används även vid frigivningsförberedande åtgärder som utökad frigång, halvvägshus och vårdvistelse, när den dömde avtjänar slutet av straffet under mer öppna former.
Fotboja jämfört med andra påföljder
Fotboja är ett sätt att verkställa ett fängelsestraff, inte en egen påföljd på samma sätt som villkorlig dom eller samhällstjänst. Den som får fotboja har alltså dömts till fängelse.
Uppfinningen och den äldre intensivövervakningen
Enligt Wikipedia uppfanns den elektroniska fotbojan på 1980-talet av en domare i New Mexico vid namn Jack Love, som ska ha inspirerats av en seriestripp om Spindelmannen. I svensk lagstiftning kallades metoden tidigare intensivövervakning (IÖV), och i dag är begreppet elektronisk övervakning det som Kriminalvården använder.